Styrsö - Shetland 2014

Styrsö - Shetland 2014
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Planerad rutt, med alternativ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

fredag 2 augusti 2013

Så går årets långsegling mot sitt slut!

En samling gästflaggor bidrar till euforin när jag samlar lite minnen och intryck från alla länderna, vars vatten vi navigerat. Det har varit så himla jätteroligt! Planen höll så när som på sista veckan, då vi måste vänta på lämpligt nordsjöväder, men fram till dess har det ju funkat fantastiskt bra.
Tack alla ni som varit med på resan och gjort den möjlig! 

Lite diesel till frukost

Maskin gillar det, och vill ha lite extra i motströmmen i Limfjorden. Dmi.dk lovar fin vind med bidevind för styrbords halsar från Nordre Rönner norr om Läsö. Det bör inte vara några problem att komma till Styrsö ikväll!

fredag 26 juli 2013

Det var det ju. Jag pratade med en meteorolog på Met office och han klargjorde att det är high risc för åska på vår väg från Peterhead till Thyborön i Danmark, idag och på söndag. Vi behöver 55-65 timmar för överfarten, så det är väl bara att hoppas på att prognosen på måndag morgon ser bra ut. Håll tummarna för oss nu! Det är ju jättetrevligt att vara i Skottland några dagar till, men semestern är ju faktiskt slut väldigt snart.

Facebook har ju sina begränsningar

Så jag tar den här storyn på bloggen också:-)
Den lilla packningen trillade ur flaskkorken och ner i dieseltanken, när jag skulle hälla i lite bakteriedödare. Det blev lite jobb då liksom! Slutade med att en inhyrd mekaniker tömde den fulla tanken och tog ut den ur båten. Som tur var, var slutet gott när han hittade packningen. Pust.
Nu skall vi försöka reda ut om det är nån substans i åskväderprognoserna över Nordsjön!

fredag 19 juli 2013

Old Pulteney!

Det ser ut som en enklare affär, knappt, men här inne gör dom den finaste whiskyn som nått min gom! Och kommer troligen inte att konkurreras ut. Nu börjar jag bli lite kaxig, men efter att ha seglat runt Skottland och smakat alla Ö-whiskymärkena, tycker jag att flera är i närheten, men de dom gör här är lite extra tycker jag. Jag faller också pladask för Old Pulteneys image med historia som fiskehamn och flera Limited editions har haft namn efter historiska silltrålare, WK 217 osv. Nu har de tre nya med namn efter fyrarna norr om stan: Noss head,  Duncansby head och Pentland Skerries. Jag bara smälter och måste investera ien eller två av dem. Avkastningen är garanterat den bästa. Kanske inte ekonomiskt, men på många andra sätt:)

måndag 15 juli 2013

Humrarna var lite dyrare i år

82 kr styck från relingen här i Scrabster. Helt OK ändå tycker vi!
Idag hade vi fin fartfylld segling. De 70 milen började i regn i Kinlochbervie kl 9 och slutade i vackert väder i Scrabster kl 5. Mer än godkänt!

Leif slår rekord på etapp 5!

Cape Wrath

Cape Wrath!
En sån härlig passage! Namnet lär vara från vikingarnas färder mellan Orkney och Yttre Hebriderna och betyder "turning point". Yttersta nordvästra hörnet på skotska fastlandet, beryktat för kraftiga tidvattenströmmar med farliga vågor. Idag blåser det 10-14m/s och vi har medström och flood, dvs vattnet kommer in från Atlanten och stiger de närmsta 6 timmarna. Det vänder klockan fem i em. Frisk, nästan hård, vind. Vi har stormfock och två rev i storen och toppar 15,2 knop! Scrabster, here we come:) . Lunchen lagade Staffan igår, så den var enkel att värma när vi rundat Cape Wrath. Perfekt!

Grassconverter

Överallt i Skottland finns dom! De matar in gräs i massor, sen växer det ut jumprar och halsdukar och sockor på dom, nånstans,  tror jag.

Tjäna pengar gräs.

Den här killen, 69 bast, bjöd vi på kanelbulle. Han jobbade 90 dagar om året, som pilot på en dykrobot som dokumenterade och styrde dykarbeten vid oljeplattformar. Han målade fint också.

torsdag 11 juli 2013

Isle of Skye

Vi glider in mot Isle of Skye och 1000 meter höga berg. Mäktigt som tusan, och en en gång har vi vädret med oss. När vi tittar på sjökortet blir det tydligt att vi seglar i våra förfäders spår, med ställen längs kusten som Tarskavaig (Torskavik). Vikingarna har visst satt sin prägel på området. 


Vi ankrade i första viken i Loch Scavaig. Det är en speciell känsla att befinna sig i vattennivå med drygt 1000 meter höga berg som tornar upp sig runt omkring. Såklart var vi inte ensamma, rent av blev vi granne med fyra andra svenska båtar och en hel del andra. De trevligaste grannarna var ändå en hel koloni med nyfikna sälar som hade sitt näste på en solvarm klippa precis intill oss. 
Xanadu ligger tillsammans med båtarna på andra sidan vattnet. 



När vi väl rott iland bar det iväg över vidderna. Herregud vilket landskap.  




Ja man blir ju lite mållös..




De allra sista solstrålarna innan solen gick ner bakom bergen. 


Knoydart: The Old Forge


Planen var att gå till Isle of Skye idag, men dimman låg så tjock över ön att vi tänkte om. Siktet blev The Old Forge istället. Här var himlen blå och efter en lång promenad i bergen med fjällbäcksbad avrundade vi dagen med musslor och lite stämningsfull "Helan går" inne på den beryktade puben. En  minnesvärd kväll!



Mallaig

Precis när vi kommer till inloppet till Mallaig bolmar Hogwartsexpressen iväg! Mallaig är ånglokets ena ändstation, och vi lyckades pricka avgången precis. Josse är lyrisk.

Till Jannes och Ulfs stora förtret missade vi däremot landshjälten Murrays finalmatch.. men väl i land gick det att frossa i vinsten. Hurra! Det firade vi med fish and ships. 


Iskallt vatten och vassa skifferberg! Som det ska va.. 



Isle of Muck


Från Staffa bar det av vidare norrut till Isle of Muck, den minsta av de inre Hybriderna. Här finns ett tiotal hus och desto mer får. Vi ankrade för första gången på den här seglatsen och fick trots allt användning för gummibåten som vi blåst upp inför Staffa för att paddla in och promenera på ön. 


Det majestätiska som tornar upp sig i bakrunden är Rhum, en gammal vulkanö. 



Sommarbölja

Det vackra vädret ger sig inte och högtrycksryggen över Skottland är ett faktum. Vi hade kunnat önska oss mer vind, men vill ju knappast klaga. Det sägs tillomed vara värmerekord för juli månad: hela 18 grader flera dar i streck! Vi njuter av en magnifik utsikt från sittbrunnen medan solkrämen flödar. 
Vattentemperaturen är omkring 13 grader, alltså inte riktigt så att man domnar bort men nästan. Perfekt när värmen över ytan är för intensiv. 

Strålande sol och basaltpelare

Efter att ha tillbringat en regnig natt i Tobermory och bunkrat upp med mer whisky, tog vi sikte på den omtalade ön Staffa: alla geologers drömdestination. Även de besättningsmedlemmar som inte studerat geologi kan intyga att basaltpelarna på Staffa var väl värda de extra timmarna söderut som det krävdes för att ta oss hit. 

Tyvärr blåste det precis för mycket för att hoppa i gummibåten och paddla in i grottorna, något vi hade sett fram emot. Men solen sken och vi var glada ändå! 


Detta firades med skottlands egna Crabbies. Ingefärsöl, oväntat gott! 



måndag 8 juli 2013

Vi missade Corryvreckan med en halvtimma :'( men Lena var glad för det!


Med Ulf och Josefin som nyrekryter ombord i Crinan beger vi oss vidare norrut. Slussvakten i Crinan klarade inte att få ut oss i tid för att nå Corryvreckan innan strömmen drog igång kl 9.50 :-( så den har vi kvar till ett annat år. 

Ålekråker i Dublin


Fiske! 

Gamla och nya fyren, West and East Maiden

Islay-får

Vi siktar Isle of man vid horisonten!

Milfordhaven 

Pwllheli ("Pethelli") harbour... japp


Pwllhelis hamninlopp hade tillräckligt med vatten 2 timmar +/- HW (high water). Det lyckades vi med, men det är inte alla som är så noga med att ha vatten under kölen:-)



Walesiska 

söndag 23 juni 2013

Äh va f-n, det är nåt skumt här! :-? 

Helena, i röda jackan, blev lite förvånad!
(och tycker ni skall kolla in den lilla stolpen med röd hatt)
Neyland i Wales. Kanske kommer en bra bild senare...
Thomas visade oss en snabb och enkel fenderknut!

Sen fixade han hummer på midsommardagskvällen! Suveränt!

torsdag 20 juni 2013

Lands End från havet :-))
Alltså, segling här är inte som hemma, på gott och ont. Tidvattnet avgör när vi kan gå och komma in i de flesta hamnar. En del har bojar utanför harbour gate för att vänta in högvatten på tillräckligt djupt vatten för en större segelbåt, men inte alla. I Padstowe som vi gick till igår kommer man inte in till vänt-bojarna vid lågvatten utan måste ta reda på när vattnet stigit tillräckligt för att komma in till den. Lite repetition av utsjöskepparkursen gav att 22:50 skulle vi ha 3 meter vatten. Alltså saktade vi ner och tog det väldigt lugnt in i å/älv-mynningen och 23:30 hängde vi på en boj. Där väntade vi till kl 01:00 då harbour gate öppnades och vi fick plats vid kaj.

onsdag 19 juni 2013

Vid nästa högvatten går vi till Padstowe, ca 65M. Måste vara framme strax efter midnatt för att komma in i hamnen. Nordliga vindar 5 - 8, max 10m/s säger prognosen, så det blir bidevind. Fint!


Den våta hamnen i Penzance har en gate mot havet som öppnar tre timmar kring högvatten.
Fin liten kuststad och hamnen var billigaste hittills, £15 per natt (!) plus el £1 för ca 10 kWh. Vi har elpatronen på för värme i båten. 

John var inte riktigt lika gammal som båten som var hans ögonsten. Seglade den runt på världshaven.


Förövning Skottland! Smakade på en Talisker 10 år efter Fish and chips på The Turks Head ikväll. Den var fin!

måndag 17 juni 2013

På väg in till Penzance längst ut på Cornwall. Önskar oss bättre väder :-))
Hamnen öppnar om en kvart och är öppen i tre timmar. Sen stänger de till nästa högvatten. 

Ca 970 sjömil har vi gjort från Styrsö och hit. Sista benet från Poole var 165M. Här kommer Åkermark ombord och seglar med oss till Dublin. Välkommen ombord Thomas!


onsdag 12 juni 2013

Tisdag 11 juni. Vi seglar från Dover till Eastbourne i svag SV vind. Startar kl 05:45 för att gå med tidvattnet och kommer fram vid halvfyra-tiden. Annika seglade ikapp Dufour 35-an som var den enda segelbåten med lite fartpotential, att tampas med:-) Militärerna lekte krig på ett ställe så vi blev ombedda att ta en liten omväg. Här i Eastbourne slussar man in i hamnen. Hamnvakten skriver upp båtnamn och skepparens namn, adress och telefonnr och anvisar en plats vid en pontonbrygga. Han säger också att det är gale-varning imorgon, V 8 Beaufort. Vi tar en god middag på en restaurang och bestämmer oss för att gå vidare direkt till Isle of Wight och inte bli inblåsta här. 
Vita klintkusten med Krita på udden söder om Eastbourne.

Jag har varit i kontakt med hamnkapten i Bembridge, den ostligaste hamnen på Isle of Wight, och han skriver att vi kan ta oss in i hamnen vid High Water plus minus två timmar. Imorgon är det högvatten i Bembridge kl 14:45 lokal tid, så när vi går dit på natten räknar vi med att högvattnet är ca kl 02:30, vilket dock skulle justerats till 02:15 lokal tid. Det luriga var att leden in till hamnen inte har upplysta bojar, så vi kan inte gå in i mörker. Vi kommer fram till fyren vid St Helen's Fort kl 04:15 och tar ner seglen. Dagen gryr nu men det är duggregn och ganska blåsigt, så det är precis att vi kan se de första bojarna som utmärker farleden. Klockan är nu 04:35. Staffan spejar från fördäck och under kölen har vi 0.9 meter som minst när vi tar oss in.

 Klockan 06:30 står många båtar på land i viken intill gästpontonbryggan där vi ligger.


På sjökortet är den gula färgen sjöbotten som torkar vid lågvatten.

Högvatten idag är kl 15:01. Båtarna i viken flyter:-)

:-) eller :-( ?

Vi tog färjan till Portmouth för att hämta en stickmaskin. Ett måste att ha ombord :-P

!

 Att få segla på The Solent kändes högtidligt! Här startade Whitbread round the world race och Fastnet Race startar fortfarande i Portmouth.